Nu hör snart inte fem stjärnig frukost till vardagen, varje dag åtminstone. Så jag ska snart njuta av den sista. Efter det är det några lektioner och sen packa ihop och åka till vår lägenhet där vi ska bo till november. Det här ska bli spännande att se! Men nu är jag hungrig. Så upp och äta.

Jag har det jättebra och såhär nu. Mycket jag inte kan skriva om utav olika anledningar och det  kommer fortsätta vara så framöver, så därför kommer det inte bli mycket inlägg här i fortsättningen. Kanske någon gång, med någon teckning eller något om min fritid eller så. Men inte annars och kanske inte alls. Vi får se. Tänkte bara säga det.

Kommer inte bli så mkt uppdateringar de här dagarna. Myckt att göra och inget internet på rummet. Men jg lever, mår bra och trivs med livet. Puss på er <3

Sagt hejdå till tre fina flickor. Jag trodde det skulle bli jättejobbigt och att jag skulle gråta som en gris. Men inte. Jag hade mitt jobbiga förra veckan. Då grät jag för allt, men framförallt för inget. Jag har vart så inne i min resa det senaste nu, så att det på ett sätt redan känns som att jag har åkt. Nu har jag allt under kontroll och känner mig väldigt lugn. Konstigt? I morgon börjar jag en ny del av mitt liv, på helt egen hand. SPÄNNANDE!

Tror jag schemlagt min sista dag hemma fullspäckad nu. Frukost och sen börjar det klockan tio.

Alltså nu är jag helt jätteknäpp i huvudet av allt packande. Men nu är jag typ klar. Men har fortfarande inte strykt eller lagat de tre plagg som ska lagas. Tror jag har att göra imrn med. Men kommer väl i vilket fall inte kunna sova den natten.

Nu blir det att sätta på kaffekokaren, plugga och drömma om en ny del av mitt liv: seriestart torsdag.

Varför skulle jag inte skriva om det? Jag skiver ju ändå om mig. Och det är ju så det är. Jag har inga problem med att skriva om det. 

Igår sa jag hejdå till Kristian och ett 11månaders långt förhållande. Det blir för jobbigt när jag är borta och allt. Vi var överrens. Det måste vara såhär. Jag har vetat det i en vecka och gråtit mer än vad jag gjort sammanlagt på flera år. Jag är ingen gråtare. Det är nog det jobbigaste jag gjort. Nu känns det som det är över ändå, inga tårar har kommit mer. Klumpen i halsen som funnits nästan konstant i en vecka försvann en kvart efter hejdå. Konstigt. Men har jag förstått det än? Jag vet inte, men jag tror det. Jag hade i alla fall världens bästa pojkvän för mig för en vaker tid.

Idag ska det köpas eller beställas en telefon på ett eller annat sätt och jag tror jag har en ny idé om vilken på gång! :) Sen ska det träffas ett stycke Louise och så blir det kanske bio ikv med K. Får se vad det går.

När jag sitter här hemma nu och kollar på det äckel äckliga regnvädret utanför känns det skönt att det bara är en vecka kvar då jag möts utav ett varmare Turkiet. Även om vädret är väldigt ostabilt där just nu. Pendlar mellan 5 och 20 grader, strålande sol och regn. 

Så med det här vädret som har varit denna morgonen har jag varit väldigt seg. Men nu sitter jg iaf med kaffe och pluggar igen. Heja! Ikväll kommer Kristian. Jag kanske hinner träffa Marlene också. Och Tobias, Kornelia och jag ska boka tåg till Kastrup. Wiie! :)

ÅH nu vill jag bara åka. Är jättetaggad! Haha, jag verkligen världens humörsvängningar nu..

Nu har jag vart duktigt och pluggat massa Turkiet/Det Osmanska Rikets historia. Nu ska jag lyssna på Daughtrys album "Leave This Town" och grov packa!

Nu har jag samlat mig lite igen. Pratat ut med min mor. Jag kan, jag vill, jag gör!

Igår var jobbigt. Alla känslor kring att lämna. Alla konskvenser. Allt bara för att jag valt att åka. Men missförstå mig inte, jag vill åka. Det är bara det att göra vad man vill, vad som känns rätt inte alltid är det lättaste.

Idag känns det lite bättre iaf. Idag längtar jag också till allt jag får när jag åker. Och efter jag har kört min syster till bussen har jag schema lagt min dag. För att få mer gjort. Städning, pluggning och matlagning står på schemat. Och om huvudvärken släpper ska jag träna som planerat ikv. Tredje dagen i rad(?) och sista dagen på mitt spinningkort :(

Idag fick jag äntligen efter många om och men träffat Louise Polis. Och hon var nog finare än vanligt till och med! Vi fick till och med pratat med Klara på skype idag. Jag fick jämföra min hudton med Louises för att visa Klara hur en normal hudton ser ut såhär under vintern. var det

Nu är det två timmar kvar. Sen har jag bara en helg kvar hemma. Knäppt! Roligt! Jobbigt! Sorgligt! Galet! Sjukt! Spännande!

Igår kändes plötsligt allt så jätteverkligt. Jag och Becca träffade Alex och Linda vid ringen och tog tunnelbanan till Karlaplan för att leta upp Turkiska ambassaden. Med Rebecca i spetsen lyckades vi utan problem. Efter ett tag trillade Trang och Hanna in. Märkligt ställe att möta alla på Turkiska ambassaden? Ska man bli reseledare så ska man. Och det kändes verkligen som att jag ska det nu igår. Efter alla hade fått sökt sina visum gick vi in till stan. Snackade. Käkade på Kungshallen. Snackade ännu mer. Letade upp ett Waynes med ledigt bord för sex, inte det lättaste. Tredjegången gillt långt långt inne i en möbelaffär lyckades vi. Snackade. Skrattade. Skrattade. Skrattade.

Efter en toppen dag i Stockholm så är jag så trött i ben och har ont i fötter och fotleder. Vart trött som en mask sen jag klev på tåget tio över sex men inte sovit(??). Ja, ja nu äntligen hemma och så gott som jag kommer sova i natt har jag inte sovit på riktigt länge. Mer om dagen i morgon. Godnatt på er!

Ser fram emot en fin dag i Stockholm med Becca och lite shopping, besök på turkiska ambassaden och får träffa Travng, Linda och Alex från Service & Co. Woho! Och fick till och med okat en hembiljett  igår. Så om allt går som det ska går jag in genom dörren cirka halv tolv ikväll.

OCH IMORGON ÄR DET HÅKAN, med finaste Kristian :)

16dagar kvar och det snurrar i min skalle. Tusen miljarder saker att göra känns det som, fast vet inte riktigt vad det är(?). Eller vart jag ska börja. Jag är hel kaotisk i hjärnan nu. Den funkar inte. Så jag känner att jag måste åka och träna. Så får bli spinning kvart i åtta och då vet jag att det är en superduktig ledare så det ska bli kul.

Innan träningen: En kopp kaffe, kopiera info om Turkiet från nätet till och spara ner på datorn så jag har något vettigt att göra på tåget i morgon och på torsdag, fylla i papprena jag ska visa för ambassaden och plocka fram min kalender och fylla i mina närmsta dagar så att det kanske inte känns så kaos i hjärnan.

Nu har jag bokat tågbiljett till Stockholm redan i morgon. Så en snabbvisit hos Becca ska hinnas med också. Så imorgon blir det upp tidigt och åka till Skatteverket och hämta personbevis så att Turkiska ambassaden vet att jag är jag på torsdag. Tågbiljettenerna är snor dyra nu så funkar inte att boka annat än med sista minuten. Hoppas att jag får tag i en när jag ska åka hem sedan också. Kan ju inte boka den förrän jag väl är uppe i Stockholm i morgonkväll. Men det löser sig. Nu har min morgondag gått från händelselös till fullspäckad. Nu är jag helt rörig i hjärnan av alla tider jag har i huvudet.